Att bryta strömmen vid underhåll i luftbärande ledningar är kostsamt, tar tid och kräver god planering från alla inblandade parter. Genom arbetsmetoden arbete med spänning (AMS) slipper man den problematiken! Marcus Nord, kraftledningsmontör på Vattenfall Services Nordic AB och instruktör på STF Ingenjörsutbildning, delar i den här artikeln med sig om fördelarna med AMS. Han berättar även om varför Sverige är det enda landet i världen där tekniker vinschas upp till ledningarna.

Underhållsarbete som inte påverkar slutkunden

Marcus Nord har lång erfarenhet från elbranschen och utbildade sig 2008 inom AMS för att några år senare fylla på sina kunskaper ytterligare i Norge. Han vidareutbildade sig då i barhandsmetoden 300 kV och är därmed en av endast fyra personer med den kompetensen i Sverige. Sedan flera år är Marcus anställd av Vattenfall Services och arbetar med AMS barhand på 400 kV. Marcus anlitas även som instruktör för arbete med spänning för STF Ingenjörsutbildnings räkning.

I vanliga fall när man arbetar med underhåll på luftledningar behöver en begäran skickas till nätägaren som då börjar analysera hur behovet ser ut. Utifrån analysen tar nätägaren sedan beslut om, när och hur länge ett avbrott kan göras och underhållsarbetet utföras. Ett avbrott är mycket kostsamt då el som kunde ha förbrukats av slutkund inte levereras. Dessutom arbetar teknikerna under stark tidspress.

– Fördelarna med AMS är att teknikerna kan arbeta avbrottsfritt. Man behöver alltså inte slå av strömmen för att kunna utföra underhåll. Metoden är därmed både tidseffektiv och ekonomiskt fördelaktig för nätägarna. Dessutom kan vi utföra underhållsarbetet samtidigt som slutkunden får full leverans. Extra värdefullt då det blir allt svårare att få avbrott på ledningarna i takt med att behovet av el ökar, menar Marcus.

En metod – tre olika arbetssätt

Det finns tre sätt att utföra metoden arbete med spänning: barhand, isolerstång och isolerhandske.

Med barhandsmetoden jobbar teknikerna direkt på spänningsförande anläggningsdel iklädd en ledande dräkt i ultrafina silverfiber. Teknikern befinner sig helt isolerad från jordpotential och kan därmed använda sina vanliga verktyg. När teknikern använder isolerstång står han eller hon med avstånd från ledningen och arbetar med isolerade stänger. Vid isolerhandskmetoden är teknikern isolerad på båda sidorna av kroppen. Teknikern står då på en isolerad plattform samtidigt som personen är isolerad via isolerhandsken.

Barhandsmetoden går att arbeta med på hela spänningsspektrat, men det är den mest effektiva tekniken från 130 kV och uppåt. Isolerstångsmetoden arbetar man med från 10 kV upp till 130 kV. Det arbetssättet kan även fungera på vissa uppdrag som har så pass så hög spänning som 220 kV. Isolerhandskmetoden går att använda upp till 30 kV.

– Om vi tittar på just så hög spänning som 400 kV skulle man behöva ha så långa stänger att det inte blir ergonomiskt möjligt att arbeta med isolerstång. Därför är barhandsmetoden en effektiv metod att använda vid de högsta spänningsnivåerna, berättar Marcus.

När underhållsarbetet utförs specifikt med barhandsmetoden används isolerade rep och teknikerna använder isolerade stegar eller vinschas upp.

– Just vinschning är unikt för Sverige, inga andra i världen arbetar på det sättet. I Sverige får vi inte använda helikopter som de gör i andra länder. Regelverket säger att man måste utföra en livräddande insats för att få hänga en person under en helikopter.

Säkerheten framför allt!

Säkerheten är otroligt viktig vid allt arbete som har med elektricitet att göra. Därför är säkerhet något som betonas och repeteras i samarbete med allt arbete med spänning. En stor del av säkerhetstänket är kopplat till väderförhållanden. Om luftfuktigheten är för hög lägger sig fukten på repen, stänger och andra relevanta delar och risken för överslag och kortslutning ökar.

 – Därför får luftfuktigheten inte vara över 80 procent, det får inte heller vara någon nederbörd eller åska i luften.

Marcus berättar att arbete med spänning är en säker och ofta underskattad arbetsmetod. Eftersom teknikerna arbetar med spänningssatta ledningar arbetar man extra noggrant med försiktighetsåtgärder. Det innebär noggranna instruktioner kring riskhantering, omfattande planering samt utvärdering.

– Vi arbetar bland annat mycket med drönare i planeringsskedet. Det är för att få en överblick över upphängningar och konstruktioner samt för att se så att allt mekaniskt är i bra skick, så att inget riskerar att ramla ner. Ingen ska drabbas av en olycka på grund av slarv!

Bild: Marcus Nord när han slackar ur en slack på en spänningssatt 400 kV-skena i ett ställverk

Foto: Zandra Granath