Från gård till hav: Mangroveskog bevaras för att trygga försörjningen och skydda planeten 

Apples samarbete med Applied Environmental Research Foundation bidrar till att skydda och bevara mangroveskog i Maharashtra i Indien

Bara tio mil söder om den pulserande indiska hamnstaden Mumbai i Maharashtra växer två unika världar fram. Den pulserande staden med sina skyskrapor, restauranger, hotell, shoppingdistrikt, otaliga tuk-tuks och moderna bilar ger plats åt grusvägar, palmer, getter, kor spända framför träkärror, små utomhusmarknader och serveringar vid vägkanten.

Staden Alibag är navet i distriktet Raigad och kopplar samman Mumbai med ett nätverk av floder som rinner ut i Arabiska havet. Längs kusten växer det 21 000 hektar mangroveskog – ett av jordens mest naturliga skydd mot klimatförändringarnas påverkan, såsom oförutsägbara monsuner, stigande vattennivåer, cykloner, ja till och med tsunamivågor. Samtidigt absorberar de koldioxid från luften och lagrar den i form av så kallat blått kol i jorden, växtligheten och annat organiskt material. 

Applied Environmental Research Foundation (AERF) – som Apple gav anslag till år 2021 – undersöker hur man kan skydda mangroveskogarna i området genom att skapa alternativa, hållbara arbetstillfällen i lokalsamhällena som både utnyttjar och gynnas av den biologiska mångfalden och motståndskraften i mangroveskogarnas ekosystem. Avtalen innebär att byborna får långsiktigt stöd i utbyte mot att de bevarar området och ställer om till en lokal ekonomi som blomstrar när mangroveskogarna mår bra. 

AERF använder sig även av resultaten från Conservation Internationals pilotstudie om blått kol i Cispatá i Colombia, som påbörjades 2018.

– Kampen mot klimatförändringarna är en kamp för de människor över hela välden vars liv och levebröd är mest hotade av krisen, och det är kärnan i vårt arbete – från Colombia till Kenya till Filippinerna, säger Lisa Jackson, Apples Vice President for Environment, Policy, and Social Initiatives. I och med vårt nya samarbete i Indien fortsätter den här positiva utvecklingen, det bidrar till att samhället får ekonomiska fördelar av att återställa mangroveskogarna som skyddar dem mot klimatförändringarnas värsta följder.

Archana Godbole, som är utbildad växttaxonom, har de senaste 30 åren specialiserat sig på samhällsbaserat naturskydd. I Raigad försöker AERF sluta avtal om att bevara mangrovskogarna med samhällen som har förlorat sina skördar och bördiga åkermarker på grund av saltvatten och brustna fördämningar.

Idag vet alla att mangroveskogar fångar upp koldixid och är viktiga vapen i kampen mot klimatförändringarna. Därför är vi glada över att finnas på plats och samarbeta med lokalbefolkningen för att se vilka fördelar de kan ha av mangroveskogarna. Vi hoppas att vi kan skapa en känsla av djup samhörighet med marken och mangroveskogarna. 

Det finns ett band mellan människorna och mangroveträden. Om de försvinner, så försvinner fördämningarna, och då försvinner även risfält. 

Sedan 1966 har mangroveskogen vuxit på odlingsmarkerna som en gång tillhörde bönderna i Hashiware.

Mangroveskogarnas förmåga att skydda byar vid den indiska kusten har nyligen satts på prov. När en gigantisk jordbävning under vattnet utanför Indonesien utlöste den enorma tsunami som bland annat sköljde över Indiens östkust 2004, insåg folk att mangroveskogarna var tysta väktare som absorberade vågornas kraft och därmed skyddade byarna bakom dem. Under de senaste åren har regionen allt oftare drabbats av kraftiga cykloner, bland annat i Nisarga 2020 och Tuktae 2021. I Raigad arbetar familjer i byarna med att skydda mangroveskogarna och därmed även sig själva och sitt levebröd. 

Utöver att finansiera avtal med byarna i området, används Apples anslag till att köpa in och dela ut bärbara friluftskök som drivs med biobränsle, så att byborna kan laga mat utan att behöva hugga ner mangroveträd.

Medlemmarna i AERF brinner för sitt jobb med att skydda mangroveskogen. Godbole och Jayant Sarnaik grundade organisationen för 27 år sedan och de har fortsatt att sträva efter att skapa naturskydd på gräsrotsnivå ända sedan dess. 

– Att skapa motståndskraft mot klimatförändringar är en ständig process för kustnära samhällen, säger Sarnaik från AERF. Eftersom de här samhällena har funnits längs kusten i många generationer, så kan de havet och vet mycket väl hur det samspelar med klimatet. Klimatförändringar är inte ett nytt fenomen för dem, men de senaste fem till tio åren har de upplevt drastiska förändringar. De senaste cyklonerna har fått invånarna att bli varse hur viktiga mangroveskogarna är som naturligt skydd mot den här sortens katastrofer. De väckte också intresset för mangroveskogar i andra delar av landet.