– Det finns inget annat verktyg i dag som beskriver en produktidé lika detaljerat när det gäller form, funktion, material, mått, vikt och andra egenskaper.

Så beskriver Joel Johansson, universitetslektor i produktutveckling vid avdelningen för maskinteknik på Tekniska Högskolan i Jönköping, sitt arbetsredskap CAD. Han tycker att kunskaper i olika CAD-program är en tillgång för studenterna där syftet med undervisningen och modellerna får styra vad studenterna använder modellerna till och vad man gör med de olika resultaten.

– Vi valde ett brett utbud för att vi vill förmedla metoder snarare än verktyg, säger Joel. Det är upp till studenterna att välja vilka verktyg de skall använda för modelleringen. Givetvis för vi en dialog med industrin om vilka program som används mest på marknaden och kan ge vissa rekommendationer om fokusering till studenterna. Det handlar om att vara realistisk och öka studenternas chanser till arbete efter studierna.

Skolan samarbetar med ett hundratal olika företag, varav en del är fastare samarbetspartners. Studenterna gör både projektarbeten och examensarbeten i stor utsträckning i samarbete med olika företag.

CAD-världen genomgår hela tiden en förändring, menar Joel. Datoriseringen av en uppsjö av nya arbetsuppgifter kommer att följa med nya generationer som kommer ut på konstruktionsavdelningarna.

– Närmast ligger återanvändning av komponentgeometrier, konfigurering av produkter i mycket större utsträckning, automatisering av FEM-beräkningar och sammankoppling mellan konstruktion och tillverkning.

I framtiden tror han att CAD-arbetet kommer blir mer och mer specialiserat i takt med att något enklare arbeten som konstruktions- eller beräkningsuppgifter läggs utomlands där arbetskostnaden är lägre.

– När det gäller studenternas möjligheter att få arbeten i Sverige beror det tyvärr i stor utsträckning på vilket CAD-program man kan köra, eftersom de som söker personal också ofta preciserar vilket program man ska kunna för att söka jobbet. Men det är minst lika viktigt att ta hänsyn till process och metod, att de modeller studenterna kan skapa är lätta att använda och att ändra.

Det finns också en hel del utmaningar när det gäller produktutveckling.

Simuleringsdriven design är något som gäckat i drygt tio år men som man inte lyckats få in på företagen ännu.

– Man behöver arbeta med att korta ledtiderna för att få fram beräkningsmodeller. De är ofta kompletta först en bit in i processen då konstruktionsförslaget redan kommit långt. Det behövs en dialog och en synkronisering mellan de olika funktionerna på företagen.

Joel vill rusta studenterna för framtiden och samtidigt ta hänsyn till de utmaningar som finns.

– Det jag vill att de ska ha med sig härifrån är bara delvis beroende av kurs och undervisningsprogram. Här på maskinprogrammet är det viktigt att förstå produktutveckling, från idé till färdig produkt, och att förstå analyser för att få grepp om hållfasthet och andra uppgifter hos produkten. Men det är också viktigt att förstå hur industrin arbetar idag.

Joel menar att studenterna också för med sig kunskaper som kan berika de framtida arbetsplatserna, som att föra vidare ny forskning och att bidra med nya metoder som kan effektivisera. Något som arbetsplatserna kanske annars inte kommit i kontakt med.

Carina Wahlstedt Janson