Från kyrkor till innovationer

Kyrkoarkitekter

Magnus Myhrman har mycket positiva känslor för kyrkor, han sjunger i en kyrkokör och det var med ritandet av en kyrka i Sävja som Tallius Myhrman Arkitektkontor startades. På 80-talet, när både Helena Tallius och Magnus Myhrman var nyexaminerade och jobbade på olika bostadsarkitektkontor fick de chansen att delta i en kyrkotävling.

Både som bidrag och tävlingsdeltagare stack de ut, två nybakade arkitekter som tävlade mot redan etablerade namn som Rolf Berg. Deras bidrag ”Möten” vann. Det var ytsnålt, nästan hälften så stort som konkurrenternas och där inget rum skulle vara avskilt. Det blev startskottet för det lilla arkitektkontoret som skulle präglas av en känsla för kvalitet, design och genomtänkta lösningar.

I slutet på 80-talet läste både Helena och Magnus restaureringskonst på konsthögskolan. Där lärde de sig mycket om hur man byggde förr, om bland annat smarta ventilationslösningar. Något Magnus gärna vill använda mer av i allehanda projekt. Intresset för kyrkor höll i sig och genom åren har det blivit många uppdrag med anknytning till kyrkor. Helena är domkyrkoarkitekt i Uppsala sedan många år tillbaka. De tar hjälp av en ArchiCAD-modell över kyrkan för att genomför projekt, som till exempel att utforma skalet till den nya orgeln.

Med DWG-underlag från orgelbyggaren Ruffatti ritade de upp den komplexa orgeln i Archicad 12.

På den tiden skedde mycket av deras modellering med hjälp av inhyrda konsulter och anställda. Under åren har Magnus blivit mer erfaren och gör idag det mesta själv.

– Vi har insett att det aldrig är någon idé att vänta med att uppgradera till den senaste versionen av ArchiCAD. Lika bra att köra på och använda tekniken som erbjuds, säger Magnus vidare.I mitten av 90-talet insåg Helena att det var dags att satsa på 3D-CAD. Tidigare hade CAD inneburit att dra linjer på en liten skärm. Inför en tävling om Svenska Ambassaden i Berlin blev det äntligen av.

– Vi måste börja med det här med datasystem det har vi ju hört talas om så mycket, skrattar Magnus. Vi fick rådet att välja ArchiCAD. Vi hyrde maskiner, operatörer och system. Det var ett fantastiskt verktyg.

I tävlingen, som de tyvärr inte vann, gick projektet till det andra kontoret som också hade datagjorda ritningar. Wingårdh.

– Det händer fortfarande att jag går tillbaka för att titta på projekt i gamla versioner. Vi började redan med version 4.5, år 1996.

Betongarkitekt

I slutet av 2006 fick Tallius Myhrman i uppdrag att rita Turebergskyrkan i Sollentuna. Stadsbyggnadskontoret ville ha in en motvikt mot det kommersiella. Det fanns väldigt höga ambitioner för området som ligger längs järnvägen, i ett område som var ganska nedgånget, innan den nya kyrkan kom till.

Den mycket engagerade församlingen valde WSP som projektledare. För Helena och Magnus innebar det att många konsulter och andra intressenter blandades in i projekteringen. Det var svårt att få plats med fläktrummet och bland annat därför föreslog Tallius Myhrman ett självdragssystem liknande det som de tidigare genomfört i Lina kyrka i Södertälje. Det är ju alltid flera konsulter i ett projekt och det gäller att få in de övriga på samma spår om man ska få framgång. Tyvärr lyckades Magnus och Helena inte få gehör för förslaget.

I bygglovet var villkoret att det skulle vara en betongfasad för en långsiktigt hållbar lösning. Önskan var att göra som i Schweiz med en isolerande betong i ett skikt men Peab ville göra en putsad fasad som är både enklare och billigare. Efter många turer blev det ändå platsgjuten betong både på in- och utsida med ett mellanliggande isoleringsskikt

Magnus och Helena är mycket nöjda med slutresultatet och Helena Tallius Myhrman blev utsedd till Årets Betongarkitekt 2011 för projektet.

Innovatör

Magnus fick i december Stockholms Stads innovationsstipendium för sin uppfinning LAD lift and drag, en vagn som kan lasta sig själv genom att höjas och sänkas med hydraulik. Den kan lasta tunga timmerstockar eller stora stenblock genom att ”böja på knäna”. Därefter köra i väg med sin last bogserad efter en terrängskoter eller annat fordon med dragkrok. Den är framförallt avsedd att ersätta tyngre maskiner på trånga och känsliga ytor och vara ett universalredskap i skog och trädgård. En finess är att hydraulsystemet ger en fjädring som gör att vagnen kan besiktigas som en trailer och framföras i 80km/tim.

Vagnens olika delar är skapade i ArchiCAD. Vägg- och bjälklagsverktyget i sidoposition har använts och sparas som 3D-objekt. Varje position av en lyftrörelse blev ett eget biblioteksobjekt.

– Det känns naturligt för mig att använda ArchiCAD. När det inte handlar om byggnader kan det lika väl vara föremål med ytor och geometrier, konstaterar Magnus.

Magnus har efter innovationstipendiet funderat på hur man som arkitekt hela tiden arbetar innovativt.

– Arkitekter tänker väldigt fritt och vi kan föreställa oss saker som inte ännu finns. ArchiCAD stöttar den visuella förmågan med bilder av det du ritar istället för att bara se separata planer och fasader.

Med stöd av statliga ALMI hoppas Magnus kunna bygga ett nätverk med människor från både affärsvärlden och industrin för att kunna genomföra projektet.

Från modell till ritning

Tallius Myhrman har jobbat med 3D-projektering ända från starten med ArchiCAD. Det har inte alltid varit så lätt att kunna ta betalt för den extra insats som detta krävt

– Det syns inte på ritningarna hur man tagit fram underlaget. Och det är fortfarande samma krav på att det ska vara snyggt, se enkelt ut och vara lättlästa ritningar.

Helena och Magnus har hoppats mycket på utvecklingen med BIM för att kunna erbjuda kunderna mervärdet med mängdning och kalkylering. När kunderna insett nyttan med detta kommer troligen traditionella pappersritningar som redovisningsform att minska i betydelse och allt mer arbete läggas på modellbyggandet.

– Det blir både kul och spännande för framtidens arkitekter. Konstnärlighet och talang kommer alltid att efterfrågas!

Av Hans Loord