Pontus Viklund, lärare i elteknik, är tillbaka som yrkeslärare i elteknik för andra gången i sitt liv. Dessemellan har han varit projektledare på Oppunda El, en elfirma i Katrineholm. Han förbereder just nu en ny termin med en helt ny klass på Elteknikbranschens gymnasium i Nyköping och håller som bäst på att lära känna de nya eleverna.

– Att ha arbetat som projektledare är enormt givande, säger Pontus. Som yrkeslärare med den erfarenheten kan jag verkligen svara på vad som händer i branschen och vad det innebär att vara verksam i den.

På skolan, som ägs av Elbranschens utvecklings- och utvecklingscenter, har man fokuserat helt på ett program, El- och energiprogrammet med inriktning elteknik.

– Det berikar att fokusera så mycket, säger Pontus. Yrkeslärarna här på skolan har djup kunskap och lång bakgrund i branschen. Det gör också att man har anpassat utbildningen till branschens och elföretagens önskemål och krav.

En av de specialiteter som utbildningen innehåller är att eleverna har möjlighet att skaffa sig hela sitt yrkesbevis inom ramen för utbildningen. Lärlingstiden är inkluderad i yrkesutbildningen och eleven behöver därför inte gå som lärling efter studierna för att få ut sitt bevis.

Att eleverna när de går ut är helt färdiga att söka jobb innebär också att de gör både ett mer teoretiskt och ett praktiskt examensarbete under tredje året. De skriver, som på alla andra program, ett specialarbete som anknyter till programmets huvudinriktning och de ritar upp för en dokumentation i CAD.

– Själv kommer jag inte att vara direkt undervisande i CAD, berättar Pontus, men jag kommer att hjälpa och stödja eleverna när de arbetar med att göra dokumentationer.

Han förklarar att branschen är ganska uppdelad när det gäller CAD. Projektörerna är de som oftast arbetar med CAD-program, medan montörerna oftast inte använder CAD, med visst undantag för larm- och säkerhet då även montörer ibland använder CAD.

Yrkesbeviset som eleven kan få efter att ha slutfört proven ställer stora krav på att det finns praktikplatser och att det innehåll som praktikplatserna erbjuder lever upp till att eleverna får göra alla de moment som behövs för yrkesbeviset. Det behövs närmare bestämt minst 600 timmars praktik per elev. Det har skolan löst genom fast samarbete med en rad olika arbetsplatser i hela Mälardalen. Arbetsplatser som inte sällan anställer eleverna efter slutförd examen.

Framtidsutsikterna ser bra ut för den som bestämmer sig för att bli elektriker, säger Pontus. Han menar att samhället blir allt mer digitalt vilket leder till att efterfrågan på duktiga elektriker kommer att vara stort. Konjunkturer kan påverka något lite för elektriker, men i stort sett har alltid nyutbildade elektriker stora möjligheter att få jobb. Samhället expanderar också hela tiden, vilket ger goda möjligheter för elektriker och hela elteknikbranschen.

– Det är dessutom ett yrke som är spännande, omväxlande och roligt, säger Pontus.

Vad kan eleverna göra för att själva öka sina chanser att bli attraktiva på arbetsmarknaden?

– De kan skaffa sig en bred kunskap och vara nyfikna på utvecklingen i branschen. Det är mycket positivt för utvecklingen. Personligheten är också viktig, kanske viktigare än många tror. Att vara öppen, nyfiken och serviceminded och att ha ett öppet sätt att vara som gör att man kommer in i personalgruppen. Inte minst för att det är de som möter kunderna i framtiden.

Vad vill du att eleverna ska ha med sig från din undervisning?

– Goda baskunskaper och kunskap om branschen i sin helhet. Men jag vill också att de ska ha förmågan att fokusera på det som är viktigt. De ska ha breda kunskaper och kunna ritningslösningar. Se positivt på möjligheterna!

 

Carina Wahlstedt Janson