I mitten av nittiotalet besökte Hans von Holst, chefsöverläkare för neurodivisionen på Karolinska institutet, KTH för att få hjälp att utveckla idéer om att förebygga hjärnskador. Han ville råda bot på konsekvenserna av olyckor, med eller utan hjälm.
Många frågor krävde svar. Varför testas skyddshjälmar bara med vertikala fall? Det sker ytterst sällan i verkliga livet. Skulle man kunna mäta påverkan från vilka vinklar som helst? Skulle man kunna imitera hjärnans egen skyddsmekanism, att vätskan mellan hjärnan och skallbenet ger ett energiupptag innan hjärnan slår i skallbenet och de verkligt livshotande skadorna uppstår?
Slumpen gjorde att forskaren Peter Halldin och Hans träffades i en korridor på KTH och började diskutera. – Jag blev så intresserad att jag ville forska på det här området inom biomekanik och Hans blev min handledare, berättar Peter.
Det mötet blev starten på samverkan mellan olika tekniker och kompetenser där CAD utgör sista ledet i kedjan att utveckla en hjälm med högre energiupptag.
Peter Halldin lyckades svara på frågorna och utvecklade MIPS-tekniken (Multi-directional Impact Protection System) och MIPS AB, det företag som idag utvecklar hjälmen.
– Det är Svein Kleiven här på KTH (Skolan för teknik och hälsa) som skapat FE-modellen som mäter påverkan på hjärnan. Jag har arbetat mer med experimentella prover och själva tillämpningen av teknologin i hjälmen.
Geometrin till FE-modellen skapade Kleiven utifrån medicinska bilder i Visible Human Database från USA. Han har sedan 1997 arbetat med att beskriva en mängd biologiska vävnaders olika materialegenskaper i modellen och lagt ner mycket tid på att jämföra med experiment genomförda på universitet i USA. Detta är ett arbete som tagit cirka 15 år.
Men hur kan man dra slutsatser mellan FE-modellen och verkliga livet?
– En total olycksrekonstruktion kräver filmning av olyckan på plats och en skiktröntgen. Då vet vi i vilken hastighet fallet skedde och hur. Ett sådant tillfälle var en motorcrossolycka 2004 då en person fanns på plats och filmade. Men energiupptagningen går lätt att mäta i modellen vilket gör att man kan dra säkrare slutsatser och jämföra olika hjälmar.
Erfarenheterna används även i utbildningssyfte. Många som utbildar sig till traumaspecialister idag kommer i kontakt med Halldins och Kleivens forskning. Den har nog också bidragit till den pågående debatten om ett allmänt hjälmtvång.
– Nu handlar det om att sprida tekniken utanför Sverige, säger Peter Halldin.
Carina Wahlstedt Janson
Bildtext: FE-modell av hjärnan utan och med MIPS-teknologi. Bild: MIPS
