Arkitektritade och historiska broar har i alla tider symboliserat en stad eller ett land. Numera har även gång- och cykelbroar blivit symboler för den nya moderna infrastrukturen. Bron är ett bevis för det moderna samhället och framtidens stadsmiljöer.

 

– Det borde finnas fler svenska arkitekter som ägnade sig åt att rita och konstruera broar. Det är dessutom vår önskan om ett bättre samarbete mellan arkitekter, konstruktörer och entreprenörer. Broar är en stor del av infrastrukturen och utan broar kommer vi inte fram oavsett järnväg och vägar, säger Martin Laninge, ordförande i Brosamverkan.

Brosamverkan står helt oberoende av andra och har inget särintresse. Så gott som alla företag som arbetar med broar är medlemmar. Medlemsföretagen bekostar arbetstiden som styrelsen och arbetsgrupperna lägger ner.

Styrelsen består av sju personer och arbetsgruppen för brobyggardagen av åtta personer. Förutom Brobyggardagen arrangerar föreningen kurser, seminarier, studieresor och workshops. Dessa utförs av sporadiska arbetsgrupper om ca 2 – 3 personer. Allt är självfinansierat och alla arbetar ideellt, med undantag för vissa tjänster som köps in.

Nya beräkningsmetoder

2015 års brobyggare, Ulf Nilsson från Ramböll, tilldelades priset för sitt strukturerade arbete med framför allt underhåll och bärighetsberäkningar för broar. Ulf Nilsson har utvecklat nya beräkningsmetoder och spridit kunskap genom att handleda examensarbetare från KTH, där han själv har varit student.

Förutom äran får vinnaren ett resestipendium i syfte att förkovra sig ytterligare kring brobygge. Fjorårets vinnare, landskapsarkitekten Henrik Undeland också från Ramböll, reste till Norge och Chicago för att studera öppningsbara broar. För Henrik Undeland handlar broar om design och gestaltning.

På 1970- och 1980-talet var byggherrar, konstruktörer och tekniker det centrala medan design inte ansågs lika viktigt när nya broar skulle byggas. I England är det vanligt att gång- och cykelbroar som t ex ”Millenium Bridge” i Newcastle blir viktiga stadssymboler. Design har fått större uppmärksamhet och samhällen efterfrågar broar som signum för staden.

Förutom formgivning går det att åstadkomma mycket med ljussättning, menar Henrik Undeland som bland annat har medverkat till ljussättningen vid trafikplats Spillepengen i Malmö och den nya gång- och cykelbron som ska förbinda bostadsområdet på Oceanpiren med Knutpunkten i Helsingborgs stadskärna.

 Designuppdrag

Rambölls förslag utsågs till vinnare vid ett så kallat parallellt designuppdrag som har väckt stort intresse bland arkitekter och brokonstruktörer. Gång- och cykelbron är en kombination av snedkabelbro och hängbro där kablarna går under bron så att brobanan ligger som i en ”vagga”. Det blir en bro som sticker ut samtidigt som den smälter in i den marina miljön när den står klar under 2017.

Henrik Undeland är teamledare för två svenska gångbroprojekt. Han har tillsammans med Rambölls engelska gångbroarkitekt Stephen James, som står bakom en rad prisade broar runt om i Europa, samarbetat med erfarna konstruktörer Tore Lundmark, Mikael Nummedal och Christer Carlsson.

– Trafikplats Spillepengen är i sig ingen märkvärdig bro. Beställaren har haft höga ambitioner för detaljutformning och för miljön runt omkring. Det är inte bara trafiken på bron som skall flyta, det är också cyklister och gångtrafikanter som rör sig under bron som skall få en upplevelse, säger Henrik Undeland.

 

Malmö stad har i detta projekt noga följt upp det gestaltningsprogram som Ramböll har tagit fram tillsammans med stadens experter, vilket också uppmärksammades vid invigningen den första december 2015. Ljussättningen och den mjuka markutformningen som Henrik Undeland varit med att designa, slår hål på känslan av att den nya trafikpunkten skulle vara en skum bakväg in till rikets tredje största stad.

Miljö och gestaltning

– Som landskapsarkitekt jobbar jag mycket med miljö och gestaltning. Vi försöker hela tiden eftersträva en helhet. Detta var nytt 1991 då vi höll på med en lyftbro över Upperudsälven i Bengtsfors och Dalslands kanal, som egentligen består av tre broar. Då diskuterade vi vikten av att dessa skulle upplevas som en bro, berättar Henrik Undeland.

Traditionellt har svenska gångbroar konstruerats i stål och betong. Kaponjärbron i Göteborg blir den första större bron i landet som byggs i fiberkomposit. Den 45 meter lång och drygt tre meter hög bro ska gå över Rosenlundskanalen, mellan Feskekörka och Kaponjärgatan.

– Fiberkomposit är ett konstruktionsmaterial som utgörs av plastmassa förstärkt med fibrer bestående av glas eller kol. Materialet är starkt och beständigt, vilket gör det bra även ur miljösynpunkt eftersom det är i det närmaste underhållsfritt och har en lång livscykel. Planen är att bron skall börja byggas inom ett år, säger Henrik Undeland.

 

Antalet broar i Sverige ökar då det byggs fler än det rivs. Broar är inte bara viktiga för infrastrukturen och för att knyta samhället samman. Det finns ett större fokus på hur en bro ser ut idag än under 1970-talet då det bara handlade om att komma över. Idag skall bron passa in i miljön och gärna bli en symbol för orten eller regionen. Därför arbetar Brosamverkan för ett bättre samarbete mellan alla inblandade parter.

 Bättre samarbete

– Vårt samhälle skulle inte fungera utan broar. Hur tog du dig till jobbet, t ex? Vet du hur många broar du tog dig över? Det är inte bara stora broar som räknas, det finns många små som är lika viktiga. Vi siktar inte bara in oss på stora broar utan alla broar. De broar som finns måste fortsätta att finnas. Därför tittar vi på hur de skall skötas och underhållas, fortsätter Martin Laninge.

Brosamverkan kommer därför att fortsätta med att samla in och sprida kunskap om broar. De vill skapa mer samförstånd i branschen genom att bland annat ta fram kunskap kring hur man driver ett projekt i samverkan så att alla hjälps åt istället för att motverka varandra.

– Rent konkret för vi just nu diskussioner om att instifta en professur i brobygge på Chalmers i Göteborg. Vi vill utveckla branschen så att vi får bättre produktivitet och nytta för investerade pengar, säger Martin Laninge avslutningsvis.

 

Bildtext: Gång- och cykelbron i Helsingborg är en kombination av snedkabelbro och hängbro där kablarna går under bron så att brobanan ligger som i en ”vagga”. Bron sticker ut samtidigt som den smälter in i den marina miljön när den står klar under 2017.

Av Kim Hall

Foto: Ramböll