I hjärtat av Stockholms nya stadsdel Hagastaden, som är ett av världens främsta områden för life science, växer den iögonfallande byggnaden Forskaren fram. Det runda kontorshuset som utgörs av ett pelar-balk-system i stål är placerat på överdäckningen av den genomkorsande E4/E20, vilket ställde stora krav på fördelning av lasterna. Konstruktionsföretaget Sitowise (tidigare BTB), som fick uppdraget att projektera stommen, drog nytta av sin långt utvecklade Tekla Structures-miljö för den komplexa stomkonstruktionen. 

Forskaren är ett samarbete mellan Tekniska museet, Karolinska Institutet och Vectura Fastigheter som kommer att bli en mötesplats mellan akademi, näringsliv, forskning och allmänhet. På entréplanet planeras det för utställningar och möten med aktuella namn inom life science-området. Byggnadens övriga ytor kommer husera kontor, co-working-platser samt en restaurang när det står klart i slutet av 2023. Husets stomme utgörs av ett radiellt pelar-balk-system i stål med hеldäcksbjälklag och tre stabiliserande trapphus i prefabricerad betong. Stommen står på prefabricerade betongbalkar och stålfackverk som i sin tur vilar på den överdäckning som anlagts över de intunnlade delarna av E4/ E20 och Värtabanan som genomkorsar området. På grund av att tunneltaket inte får belastas alls, har lasterna förts ner till tunnelväggarna via betongbalkarna och stålfackverken.

– Fackverken var de mest utmanande delarna att få till på grund av stora belastningar och komplicerade geometrier, särskilt eftersom de väger upp till 30 ton och är nästan 30 meter långa. Även den inglasade stålkonstruktionen uppe på taket var komplicerad i och med att den både är rund och har en lutning samt behövde anpassas efter strikta deformationskrav från glastaket, berättar Hampus Hällgren, konstruktör på Sitowise. 

Installationer krävde ”knäckta” stålbalkar 

Byggnadens fasad är klädd i accoya (modifierat trä genom acetylering som förhindrar att det suger åt sig vatten) och invändigt har ekfanér använts för att klä innerväggar och entresolplanens räcken. 

Sitowise arbetade tidigt med typsnitt genom byggnaden, det vill säga att byggnaden delas upp i sektioner vertikalt så att alla våningarna blir synliga. Detta för att lättare se hur de radiella stålbalkarna, som går från byggnadens mitt ut till fasaden, skulle anpassas till installationer i undertak och golv. 

– Vi fick anpassa stålbalkarna rätt mycket i höjdled, vilket innebar att de fick ”knäckas” ett par gånger på vägen ut till fasaden. Detta krävde en hel del samordning med de övriga disciplinerna och tog en stor del av projekteringstiden, berättar Hampus Hällgren.

Välutvecklad Tekla-miljö 

Tekla Structures har varit en grundförutsättning för projekteringen av stommen och framtagningen av tillverkningsritningar där många olika montage skulle synkas. 

– På Sitowise arbetar vi i en välutvecklad egen Tekla-miljö som är anpassad efter våra kunders önskemål och krav. Att ha den här miljön som bas sparar väldigt mycket tid och gör arbetet mycket mer effektivt och bättre. För ett komplext projekt som detta har det varit A och O att ha en färdig miljö från scratch, konstaterar Hampus Hällgren. För överföring av element till stomentreprenören Contiga har Impact Tekla Base Tool använts för att länka till planeringsprogrammet Impact. Detta har sedan legat till grund för Contigas planering i fabrik och lagring av byggnadsmaterial. Carl Lagerstedt, montagechef på Contiga, ser stora fördelar med att arbeta med byggbara 3D-modeller när det kommer till arbetsmiljö och logistik: 

– Det blir enklare att upptäcka och kunna förebygga arbetsmiljörisker i projekteringsskedet, exempelvis höga höjder och svåråtkomliga ställen att montera på. I montageskedet använder våra platschefer modellen som hjälpmedel för att bestämma montageordningar samt vilka betongelement som ska levereras på vilka lass. För att dela byggbara data har Contigas arbetsledning använt Trimble Connect, främst i datorn. På byggarbetsplatsen har montörerna sedan haft tillgång till modellen i iPads eller på sina telefoner.

Hur har samarbetet med övriga aktörer sett ut? 

– Vi var i gång tidigt med gemensamma projekteringsmöten, där vi tog upp de problem som vi visste skulle vara stora och ta lång tid, till exempel det här med fackverken under byggnaden. Ett nära samarbete är en förutsättning för att undvika problem i ett senare skede, avslutar Hampus Hällgren.