Projekteringen av Gula tunnelbanelinjen i Stockholm går som på räls – trots avsaknad av ritningar
Den fyra kilometer långa nya tunnelbanelinjen i Stockholm byggs till stor del utan ritningar. Olika aktörer använder BIM-programvara som Tekla Structures för att projektera stationerna, därefter samlas de olika delarna i en stor samordningsmodell. Det möjliggör att den nya Gula linjen kan byggas utan traditionella pappersritningar.
– Det här är ett gediget projekt med ungefär 600 inblandade personer där vi på WSP är generalkonsulter. Att arbeta utan traditionella ritningar och istället använda BIM-modeller är en stor fördel, bland annat för att riskerna att något blir fel minskar. I BIM-modellerna får vi snabbt en överblick och kan se status för byggets alla delar. Det sparar mycket tid och resurser, säger Håkan Ivarsson, Data- och BIM-samordnare på WSP.
De nya tunnelbanestationerna ligger vid Hagastaden i Stockholm, Hagalund och Arenastaden i Solna, de utgör stoppen på den fyra kilometer långa sträckan som ska ta resenärer från centrala Stockholm norrut. Men att bygga en helt ny tunnelbanelinje betyder också utmaningar som skiljer sig från klassisk projektering. Till exempel måste aktörerna ta hänsyn till både berggrundens sammansättning vid sprängning och närliggande bostadsområden med dess invånare. Men det finns också likheter eftersom att det i slutändan är byggnader som projekteras.
– Jag har jobbat i Tekla Structures i 15 år. Merparten av K-projekteringen sköts i programmet. Tack vare att det går att projektanpassa Tekla Structures bland annat genom dess öppna API är det väldigt användbart, oavsett projekt. För den nya Gula linjen har vi utvecklat verktyg som automatiskt bland annat fyller i BSAB-, anläggnings- och entreprenadkoder. Det gör att vi har full koll på alla delar i projektet hela tiden. Från hur och när materialet ska levereras och vem som ansvarar för vad, samtidigt som felkällor elimineras. BSAB-koderna gör också att driften av byggnaden underlättas då informationen om de olika delarna redan finns i modellen, säger Christer Sjöberg BIM-samordnare och konstruktör på WSP.
Öppet API ger användaren frihet att anpassa Tekla Structures efter specifika behov. Genom att exportera BIM-modellerna till IFC-format blir samarbeten mellan olika programvaror både möjligt och enkelt. Det gör Tekla Structures flexibelt eftersom flera olika aktörer, oavsett programvara, kan samarbeta i stora projekt som den nya Gula linjen.
– Vi har utvecklat applikationer i Tekla Structures för bland annat statushantering, kontroll och granskning. Det gör att vi får all information samlad, kan kvalitetssäkra arbetet och snabbt se hur vi ligger till utifrån den uppsatta deadlinen. Dessutom kan vi ta ut mängdlistor för de olika material och konstruktioner som projekteras fram i 3D-modellerna. Det är både tids- och kostnadseffektivt samtidigt som att kommunikationen aktörer emellan blir smidigare, säger Christer Sjöberg.
BSAB-koderna är ett krav från beställaren Stockholms Landsting Förvaltning för utbyggd tunnelbana. Koderna innehåller både materialinformation och vilken status olika delar i projektet har. För att förenkla översikten färgkodas också delarna.
Byggstart för Gula linjen förväntas bli i slutet av 2018 och byggtiden är cirka sex år.
Ordlista:
BIM-program är en förkortning för Byggnadsinformationsmodellering eller på engelska Building Information Modeling. BIM innebär att en 3D-modell skapas i en byggprocess för projektering och visualisering. Målet är att samla information om byggnader, processerna och besluten kring byggnaden.
K-projektering K står för konstruktion och omfattar konstruktionen i en byggnation. Det innefattar bland annat projektering av bärande stomsystem, stålknutpunkter, armering och så vidare. K-projektering kan bland annat innehålla 3d-modeller, 2d-ritningar, textdokument.
API är ett applikationsprogrammeringsgränssnitt. Det är en specifikation av hur olika applikationsprogram kan använda och kommunicera med en specifik programvara. API:et är ett gränssnitt mellan applikationen och biblioteket.
BSAB-koder är en gemensam struktur för information i byggsektorn. Systemet består av koder bestående av en serie bokstäver och siffror med tillhörande rubrik som betecknar olika typer av byggdelar eller produktionsresultat.
IFC-format är ett neutralt och öppet filformat som gör det möjligt att fritt byta information mellan moduleringsprogram och andra mjukvaror.
