För att skapa attraktivare campusområden och bidra till ett mer hållbart samhälle genomför Akademiska Hus en rad satsningar runt om i landet som främjar den biologiska mångfalden. Resultatet har positiva effekter för såväl människor som djur och växtlighet. 


 Som en av Sveriges största parkförvaltare lägger Akademiska Hus stort fokus på de utomhusmiljöer som omgärdar det 3,3 miljoner kvadratmeter stora fastighetsbeståndet. Genom grönska och natur på campus skapas förutsättningar för en avstressande och prestationshöjande vistelsemiljö samtidigt som positiva effekter uppstår för djur och växtlighet.

– Vi vill att landets campus ska vara en tillgång för hela samhället och vi arbetar för att stärka den biologiska mångfalden i såväl vår löpande förvaltning som när vi utvecklar nya byggnader eller hela områden. På så vis ger vi bättre förutsättningar för både människor, djur och insekter att trivas på campus och i de ekologiskt hållbara utemiljöer som skapas där, säger Mia Edofsson, hållbarhetschef på Akademiska Hus.

Små och stora insatser


När Akademiska Hus tillsammans med lärosäten planerar för campusområdens utveckling sker detta genom långsiktiga campusplaner, där klimatmässiga, sociala och ekologiska perspektiv tas i beaktande. I det systematiska arbetet läggs stort fokus på att värna om de gröna kvalitéerna och den biologiska mångfalden – nu och över tid. Runt om i landet finns en rad exempel på satsningar som görs för att främja ökad artrikedom. Det handlar exempelvis om insektshotell, igelkottsbon, bikupor och holkar anpassade för exempelvis mesar, starar, trädkrypare, fladdermöss och fjärilar. På flera platser har Akademiska Hus förstärkt campus ekologiska värden genom att anlägga ängar, odlingslotter, dagvattendammar, vattenspeglar och permakulturträdgårdar. Ett stort antal byggnader har fått gröna sedumtak med plats för bibatterier som ger bo för vildbin.

Att bidra till ökad biologisk mångfald har i vissa fall även varit vägledande i utvecklingen av helt nya campusområden. I Stockholm växer ett sammanhängande universitetsområde fram som sträcker sig från Stockholms universitet i norr, via KTH över till Hagastaden med Karolinska Institutet i väst. Utvecklingen av campus Albano till en modern och konkurrenskraftig universitetsmiljö sker i samklang med naturen och målsättningen är att bli en förebild inom hållbart stadsbyggande. Som ett bevis på projektets hållbarhetsmässiga framgång är Albano det första campusområde i Sverige som har certifierats enligt Citylab, en hållbarhetscertifiering som inte enbart omfattar en enskild byggnad utan inkluderar ett helt stadsutvecklingsprojekt. 

På Albano skapas nya vattensystem för att ta hand om dagvatten, ett förbättrat mikroklimat samt utemiljöer som utformas för att stärka spridningsvägarna för växter och djur mellan Nationalstadsparken och Hagaparken. Val av biotoper och växter tar sin utgångspunkt i omgivande landskap och placeras så att de stödjer kända, ekologiska spridningsvägar. Genom gröna tak med stora öppna takterrasser dit studenter, medarbetare och även allmänheten har tillträde blir universitetsbyggnaderna en integrerad del i parkmiljön.

– Med stora och små insatser bidrar vi till att öka den biologiska mångfalden på landets campusområden. Arbetet sker i nära samarbete med våra kunder och andra intressenter, där vi tillsammans verkar för ett än mer hållbart samhälle, säger Mia Edofsson.  

 

Foto: Ola Kjelbye/Akademiska Hus