Att segla är nödvändigt, det vet ju alla. Över sjuttio procent av jordens yta består av oceaner och hav. Människor strävade oftast att bosätta sig vid havsnära områden och sedan urminnes tid använde man vatten till att dels frakta varor och sig själva och dels för att utnyttja de resurser som haven erbjöd: fisken. Man tror sig veta att första båtar för sådana ändamål byggdes i Egypten för cirka 3500 år sedan. Det finns inga belägg på, hur man konstruerade båtar då, men på norra Island i ett litet samhälle Isafjördur, hittade jag ett museum, där man kan se hur man ritade och konstruerade fiskeskutor i slutet av 1700- och i början av 1800-talet.

 Inga formler, tabeller eller mallar

När man bestämde sig för att bygga en ny båt var man tvungen att förlita sig på sin egen och sina förfäders mångåriga erfarenhet. Det existerade inga formler eller beräkningstabeller, men man levde i tät symbios med de som använde och byggde liknande båtar tidigare. Med dagens vokabulär kan man lugnt påstå att de som skapade underlag för att bygga en ny båt, fick en ”back up” som gjorde att båtar blev bättre och bättre.

Beprövad ritteknik

När man ritade en ny båt utgick man från tidigare konstruktioner. Båtkonstruktören var en i särklass högaktad profession. Han hade till sin hjälp ett antal ritare som renritade hans skisser. Till sin hjälp hade de en del verktyg som tillät rita kurvor, ovaler, ellipser och andra geometriska former. Man renritade med bläck och felen var utomordentligt svåra att rätta till. Att rita var ett mycket noggrant arbete, där varje misstag oftast innebar att man måste börja om från början.

All information fanns på ritningen

Om man skådar de gamla ritningarna i museet, kan man se, att ritningen innehöll nästan alltid all information, som behövdes för att kunna bygga båten. Från storleken och formen till dimensioner, materialbeskrivning, utförandebeskrivning och mycket mer. Förmodligen var dessa ritningar enda underlag som fartygssnickare hade till hands för att skapa den beställda båten. Troligen hade de också en kompletterande dialog med konstruktören och beställaren.

Första båtmotorer kom från Södertälje

Båtar som då byggdes var gjorda för att klara de stormiga vatten som man fiskade i. Man seglade alldeles i närheten av Norra polcirkeln och i norra delar av Atlanten. Om man bortser från de alldeles första båtarna, som drevs med åror och segel, så i slutet av sjuttonhundra talet och i början av artonhundra talet använde man endast segel som båtens drivkraft. Det dröjde ändå till början av nittonhundratalet när de första motorerna kom fram. På museet i Isafjördur vissas en encylindrig råoljemotor från Ellwe Maskinverken i Sverige. Dessa motorer utvecklades vid sekelskiftet av Harry Leisner och tillverkningen startade sedan i Svenska Maskinverken i Södertälje kring år 1915.

Sjömansliv var hård och kort.

När man seglade för att fiska, gjorde man det för att få så mycket fisk så det skulle räcka både till sig själv och försäljning. Det mesta av fångsterna torkades eller saltades för att sedan kunna transporteras till försäljning både inom och utomlands. Fiskaren stannade ombord flera veckor, ibland flera månader i taget och de flesta levde större del av sina liv i miserabla och ohygieniska miljöer som dåtidens båtar erbjöd. Ingen kunde simma och vid man överbord hade man ingen möjlighet att hjälpa den olycklige. Även om man klarade sig och kom hem med livet i behåll så levde man då inte så hemskt mycket länge.

F. Dráb